ÖvrigtBiologitråden

Här diskuterar vi basic biology
Tack för svaret i läkartråden @Kaithen jag ska läsa det noggrannare sedan när jag inte jobbar! :)
Inc b4 blommor och bin
Fan, skulle just dra en bifråga :/

Dessa till synes alldagliga djur är imo mkt fascinerande.
Jag läste att bina i kupan har olika uppgifter, men de kan också skifta vid behov.
Vad jag undrar är hur det bestäms att ett bi ska byta uppgift? Är det eget initiativ eller på order, isf från vad?
Ursprungligen postat av de_leon
Vad jag undrar är hur det bestäms att ett bi ska byta uppgift?
Utöka citat
Intressant fråga! Läste om eusociala insekter från boken The Insects, för att svara på detta.

Först och främst delas eusociala insekter in i olika kast. Hos honungsbin, bestäms detta av om äggen befruktas eller inte och av vilken föda de får.

Arbetarna har i sin tur dessa uppgifter:
- utdelning av proteinrik föda till larver och kolhydratrik föda till vuxna bin
- rengöra celler och föra bort döda larver
- ventilering och luftkonditionering genom att fläkta med vingarna
- försvara ingången
- söka vatten, socker och jaga insekter
- konstruktion, utbyggnad och reparation av celler, samt yttre och inre väggar

Drottningen kan styra arbetarnas beteenden genom sitt dominanta beteende och feromoner (luktämnen). Det som främst avgör arbetarnas beteenden är dock deras ålder och vilken säsong det är; nya arbetare hjälper till med konstruktion och matfördelning, de i medelåldern är ute och födosöker och de äldsta arbetarna brukar vakta bikupan. I början på säsongen så dominerar födosöket, som avtar successivt. Säsongen påverkar också behovet av temperaturreglering och hur många som ägnar sig åt det.

Överlag har honungsbin väldigt välutvecklade kemiska receptorer och de kommunicerar med dessa och drottningens feromoner ser till att inte fler drottningar produceras och drottningen styr även deras beteende. Jag vet att detta inte svarar exakt på hur de adapterar till varje situation, men det svarar på hur de gör det, när de väl gör det.
Svaret är kanske feromonerna.

Säg t.ex. att det behövs fler soldater vid flustret, då skulle bina där kunna skicka ut feromoner om att de behöver förstärkning.
Därifrån agerar drottningen, men frågan är hur. Att meddela födobina "ge dem föda så de blir soldater" borde ta för lång tid?
Om vuxna arbetarbin snabbrekrtyteras, är det då så att de som är närmast soldatåldern blir soldater lite snabbare?
Om det behövs fler soldater så skickar bina själva ut feromoner som signalerar till de andra bina att det finns en fara i närheten. Du blandar ihop olika kaster med olika arbetaruppgifter, drottningen behöver inte vara inblandad här, arbetarna kan agera som "soldater". Drottningen styr dock t.ex. så att det inte föds andra drottningar (med feromoner), men drottningens inflytande minskar ju mer kolonin växer. Ska också tilläggas att drottningen får meddelanden från olika bin, så hon kan bli meddelad om vad som händer.
Ursprungligen postat av Kaithen
Om det behövs fler soldater så skickar bina själva ut feromoner som signalerar till de andra bina att det finns en fara i närheten.
Utöka citat
Ok men fortf, hur vet ett bi att det ska byta tjänst? Är det de som är närmast som rycker in lr?
om man hade utrotat alla ormar i världen vad hade hänt? klart den har sin plats i näringskedjan osv men hade de ens blivit katastrofala följder?
För att förtydliga först: drottningen grundar en population, gör det initiala födosökandet och övergår sedan till att exklusivt lägga ägg. Drönarna finns bara till för att para sig, när de parat sig trillar deras könsorgan ut och de dör. Arbetarna kan ha olika roller som beskrivs ovan. Arbetarna kan utveckla honliga könsorgan, men denna funktion förtrycks aktivt av drottningens feromoner. När bikupan blir större så minskar feromonernas inflytande, eftersom distansen till drottningen blir större.

Ursprungligen postat av de_leon
Ok men fortf, hur vet ett bi att det ska byta tjänst? Är det de som är närmast som rycker in lr?
Utöka citat
Ja, det styrs alltså normalt sett av säsong och ålder, men bina själva kan skicka signaler till varandra vid t.ex. fara.
fan va bögig tråd
Ursprungligen postat av BIG_JIM_RENNIE
fan va bögig tråd
Utöka citat
Du kan väl starta en tråd om kulturgeografi, om du är avundsjuk. :)
Ursprungligen postat av Kaithen
Du kan väl starta en tråd om kulturgeografi, om du är avundsjuk. :)
Utöka citat
lol!!!!!!!!!!! nu var du rolig. läser snart inte ens kulturgeografi längre bög
Nej det enda du verkar läsa är homofobprogrammet.
Ursprungligen postat av Kaithen
Cellerna ackumulerar alltså material, tillväxer och sedan delar de sig. Material och strukturer finns alltså på plats när en cell föds. Hur sker sen alla processer för att detta ska fortsätta? Det är kemiska processer som katalyseras av enzymer. Enzymer byggs upp av proteiner och proteinernas strukturer beskrivs av DNA (DNA -> RNA -> protein). Paradoxalt nog så krävs enzymer för själva bildningen av proteiner och det är inte för inte som alla organismer går att härleda till samma ursprung. Så fort du har en replikerande enhet (vilket uppskattningsvis skedde för 3,8 MYA), så kommer den små felaktigheter (mutationer) och selektion av dessa, leda till gradvisa förändringar som eventuellt leder till den mekanism som vi har idag. Det är kul att tänka att om ett helt nytt liv uppkom idag, så skulle det förmodligen bli konsumerat av våra DNA-baserade organismer.
Utöka citat

Väldigt intressant. Jag hade någon idé om att DNA-molekyler kunde uppstå naturligt, men det alltså alltid i processen celldelning som DNA blir "kopierat" och det DNA vi har i oss idag är survival of the fittest av många möjliga självreplikerande enheter.

Jag kör vidare: Kan man genom att titta på en enda cell veta vart i kroppen den har funnits? T.ex. man snackar ju ofta om hudceller? Är dom annorlunda från celler i t.ex. hälen?

Och från början består man ju bara av en cell som sedan delas och efter ett tag blir det en människa. Det måste finnas någon form av instruktion eller inbyggd regel som gör den nydelade cellen vet att den är början på ett finger eller att den ska lägga sig på dallas? Vad vet man om detta egentligen?
Ursprungligen postat av mazerfaka
om man hade utrotat alla ormar i världen vad hade hänt? klart den har sin plats i näringskedjan osv men hade de ens blivit katastrofala följder?
Utöka citat
Mer gnagare och småfåglar som äter upp våra växter = wasteland
Ursprungligen postat av de_leon
Ok men fortf, hur vet ett bi att det ska byta tjänst? Är det de som är närmast som rycker in lr?
Utöka citat
Är det ens någon ”tankekraft” i bina?
Utan att veta något om detta så känns det ju som att bin är rätt mekaniska i grunden, som typ alla insekter, och allt redan ligger inprogrammerat på något sett. Typ om vissa krav uppnås så agerar bina efter det. Kyla+fuktighet = agerande x, medan värme+torka = agerande y. 
Som de andra nämner med att feroner, det kan ju knappast vara ”medvetet”, utan måste ju gå per automatik.
Ursprungligen postat av Oddrose
Jag kör vidare: Kan man genom att titta på en enda cell veta vart i kroppen den har funnits? T.ex. man snackar ju ofta om hudceller? Är dom annorlunda från celler i t.ex. hälen?
Utöka citat
Det finns en mängd olika celler med distinkt funktion och utseende. Huden har dock inte en celltyp, utan flera. Vi delar in huden i tre huvuddelar, som har lite olika funktion och innehåll:

Epidermis (överhuden)
Ligger mot kroppsytan och består av keratinocyter, melanocyter, Langerhanska celler och Merkelceller. Keratinocyter producerar proteinet keratin, som gör att cellerna tål mekanisk stress i högre grad. De celler som ligger längst ut har programmerad celldöd och är förhornade (fyllda med keratin). Melanocyter producerar melanin, dvs kroppens pigmentering som skyddar mot UV-strålning. Langerhanska celler har en immunologisk funktion och Merkelceller är troligtvis känselceller.

Dermis (läderhuden)
Ligger mellan över- och underhuden. Är rikt på fibroblaster, som producerar ett extracellulärt matrix (ECM) med kollagen, som ger stöd. Innehåller även adipocyter (fettceller) och makrofager (en nedbrytande del av immunförsvaret).

Subkutis (underhuden)
Innehåller samma celltyper som läderhuden.

Här kan du se hur dessa delar ser ut i ett preparat där A är epidermis, B är dermis och C är subkutis. I subkutis kan vi se att det är rikligt med fettceller (de stora, vita cellerna).

(Källa: Histologi av Nastic och Wagner)

Många celltyper är återkommande och har man bara enskilda celler, så kan det vara svårt att säga vart ifrån den kom ifrån. Hud ser dock olika ut beroende på vart den sitter; t ex så skiljer sig handflator och fotsulor från hud på större delen av kroppen och saknar hårfolliklar, talgkörtlar och svettkörtlar och det ytligaste lagret är mycket större och karakteristiskt vågformat (vilket ger våra fingeravtryck). Har man alltså vävnadsprover, så är det lättare att göra en kvalificerad gissning och om du har celltyper som är unika för ett visst organ/vävnad, så blir det ju automatiskt lättare.
Default avatar

« Tillbaka till Off-topic